Abortmetoder

Vilken metod som kan väljas vid en abort beror först och främst på hur stort fostret är. För tidiga aborter används kirurgisk eller medicinsk abort. Vid sena aborter används flerstegsabort.

Kirurgisk vaccumaspiration

Kirurgisk abort, så kallad vacuumaspiration, kan utföras fram till 12-13:e graviditetsveckan.

Hos kvinnor som inte tidigare fött barn måste livmoderhalsen först utvidgas, vilket kan vara en mycket smärtsam procedur. Aborten genomförs sedan under narkos eller lokalbedövning.

En vacuumsug förs in i livmodern. Sugen är ett tryckaggregat kopplad till ett rör med ett cirka 1,5 x 1 centimeter stort hål i ena änden. Gynekologen för in röret i livmodern och trycket sätts på. Samtidigt får kvinnan en spruta som sätter igång livmodersammandragningar.

Fostret, fosterhinnan och fostervatten dras in i röret och hamnar i en plastbehållare på tryckaggregatet. Om aborten genomförs i tionde veckan eller senare är fostret för stort för att kunna sugas in i röret. Dess kropp måste då först trasas sönder.

Efteråt skrapas livmoderväggarnas slemhinnor för att se till att inga rester - foster, moderkaka eller fosterhinna - finns kvar.

Medicinsk abort (abortpiller) 

En medicinsk abort kan utföras fram till och med nionde graviditetsveckan. Andelen medicinska aborter har ökat stadigt, från elva procent 1995 till i dag över 35 procent.

Till medicinska aborter används det så kallade abortpillret Mifegyne,tidigare benämnt RU 486, som leder till att näringstillförseln från moderkakan stängs av och fostret dör. Sedan tillförs hormonet prostaglandin för att stöta ut fostret.

Vid medicinsk abort gör kvinnan minst fyra läkarbesök:

Först ska graviditet konstateras, kvinnan läkarundersökas och ges rådgivning.

Vid det andra besöket får kvinnan tre Mifegynetabletter, som ska sväljas i läkares åsyn.

Ungefär två dygn senare får kvinnan komma tillbaka till läkaren och hon får då ett vagitorium, ett slidpiller, som innehåller prostaglandin. De flesta foster föds sedan fram (aborteras) inom sex timmar i en blödning.

Hälften av alla kvinnor blöder redan när de kommer till sjukhuset. De flesta upplever måttlig smärta medan 30 procent behöver smärtstillande medel av morfintyp.

Sker inte aborten inom sex timmar skickas kvinnan hem och får invänta aborten hemma. Om hon får en kraftig blödning måste hon uppsöka sjukhuset akut.

Ett par veckor efter aborten kallas kvinnan till efterkontroll, så att läkaren kan kontrollera att aborten är fullständig och att blödningen upphört helt eller avtagit väsentligt.

Sen abort - flerstegsabort  (tvåstegsabort)

Vid aborter senare än 12-13:e veckan används en flerstegsmetod där kvinnan får föda fram fostret. Först genomförs läkarundersökning och graviditetsdatering med ultraljud.

Vid nästa läkarbesök tar kvinnan tre Mifegynetabletter. Vid tredje läkarbesöket, tre till fyra dygn senare, får kvinnan ett medel som får livmodern att dra ihop sig. Detta sker vanligen genom ett vagitorium. Sedan får kvinnan ytterligare två sådana tabletter var fjärde timme tills fostret föds fram dött.

Tiden för aborten varierar mellan 10 och 48 timmar. Sammandragningarna liknar de vid en förlossning och gör vanligtvis mycket ont. Smärtan kan leda till illamående och kräkningar.

Ibland måste en skrapning av livmodern göras efteråt. Efter 3-4 veckor genomgår kvinnan en efterkontroll.

Källor: Socialstyrelsens abortstatistik. "En skrift från Folkhälsoinstitutet om abort" Folkhälsoinstitutet 1995. Gynekolog Marc Bygdeman, Karolinska sjukhuset, i "Filmen om abort", förlaget ProVita 1996.

Läs mer...

Utredningen Abort i Sverige
Karolinska
Föreningen människorätt för ofödda (Varning för känsliga personer - innehåller bilder från aborter)
Sexaktuellt
Västra Götalandsregionen