Kristdemokratiska motioner om abort, talar emot abortturismen

Motionen "Biopolitik" har lagts tre år i rad och bör ses som en partimotion, då Chatrine Pålsson, förste vice ordförande i socialutskottet är förstanamn på samtliga. I motionen ställer man sig frågande till utländska aborter, något som får stöd bland annat i partiprogrammets krav om att få rätten till liv inskriven i grundlagen. Ändå utlovar nu socialminister Göran Hägglund en proposition för utländska kvinnors rätt till abort.

Kraven på Utländska kvinnors rätt till abort har som syfte att lansera abort som en mänsklig rättighet vilket visar sig i flera av förespråkarnas uttalanden, se ex Mona Sahlin (DN 040131). Med detta i åtanke är det anmärkningsvärt om en kristdemokratisk socialminister genom ett lagförslag för utländska aborter skulle gå emot sitt eget partis principprogram som uttalat vill att Rätten till liv ska grundlagfästas.

Rätt till abort vs Rätt till Liv

Kristdemokraternas principprogram, är mycket tydlig med att fastslå att rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter:

"Rätten till liv är den grundläggande förutsättningen för övriga mänskliga rättigheter. Det absoluta och okränkbara människovärdet är således knutet till människans existens, från tillblivelsen till livets slut. Mot denna bakgrund anser vi att rätten till liv ska grundlagsfästas."

Vid samtliga riksdagsvoteringar om har Kristdemokraterna röstat emot motioner till förmån för utländska aborter. Det är därför ytters förvånansvärt att en kristdemokratisk minister nu aviserar ett lagförslag som skulle möjliggöra dessa och som samtidigt har som yttersta syfte att lansera abort som en mänsklig rättighet.

Citat och länkar ur de omnämnda motionerna:

Biopolitik (Motion 2005/06:So712)

Ur sammanfattningen

För att minska antalet aborter är det nödvändigt med etisk förankrad lagstiftning som tar sin utgångspunkt i att livet är skyddsvärt och att det börjar vid befruktningen. Samhället skall vara en företrädare för det ofödda livet och så långt det är möjligt föra det ofödda barnets talan. Kristdemokraterna anser att samhället skall hjälpa och ge stöd – ekonomi, bostadsbrist, arbetslöshet ska inte behöva vara en orsak till abort. Rådgivning, stödsamtal och även vid behov tillfälligt eget boende under tiden det svåra beslutet skall fattas är exempel på stöd som skall erbjudas. Det är viktigt att stödja kvinnan på alla sätt inför hennes beslut om en eventuell abort och att respektera hennes val. Det sista och avgörande beslutet om en graviditet skall fullföljas kan endast tas av kvinnan själv.

Förslag till riksdagsbeslut (bl a):

1. Riksdagen beslutar om att grundlagsfästa rätten till liv i enlighet med vad i motionen anförs.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om ”informerat samtycke” i samband med abort.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om abortförebyggande åtgärder.

12. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödsamtal skall erbjudas efter en abort.

13. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om behovet av en bred översyn av abortlagstiftningen.

Kap 7 - Grundlagfäst rätten till Liv
Kap 16 - Abort
Kap 17 - En vidare syn på abortförebyggande åtgärder
Kap 18 - Abort för utländska medborgare
Kap 19 - Gör en översyn av hela abortlagstiftningen

Kap 18 Abort för utländska medborgare

Enligt abortlagen (1974:595) får abort endast utföras på kvinnor med svenskt medborgarskap eller som är bosatta i Sverige. Det har dock blivit känt att aborter även utförs på utländska kvinnor som inte omfattas av abortlagen. Den 23 oktober 2003 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att utreda förutsättningarna för och konsekvenserna av att ge utländska kvinnor som inte är bosatta i Sverige, eller asylsökande, rätt att genomgå abort i Sverige. Den 1 december 2005 ska uppdraget redovisas.

Kristdemokraterna ser starka skäl till försiktighet med att utvidga rätten till abort. Som vi ser det är abort en nödlösning, en sista utväg som ska tas till i de fall där kvinnan anser att hon inte kan fullfölja graviditeten. Abort är ett svårt val, ett etiskt dilemma. Därav skyldigheten för landstingen att erbjuda både skriftlig information inför en eventuell abort samt stödsamtal. Det är svårt att se hur dessa skyldigheter ska kunna upprätthållas om det kommer ett stort antal kvinnor från många olika länder med olika språklig bakgrund. Likaså är det i princip omöjligt att upprätthålla en fungerande uppföljningsverksamhet. Vem ska ta ansvar för de eventuella vårdbehov som uppstår efter en abort? Enligt Socialstyrelsens föreskrifter från 2004 är det obligatoriskt med återbesök 15–30 dagar efter medicinsk abort. Antingen utesluts möjligheten till medicinsk abort för utländska kvinnor eller så blir konsekvensen att de får de ett sämre hälsoskydd.

Om kvinnor från länder med en restriktiv syn på abort, exempelvis Polen och Irland, främst kommer till de södra länen i Sverige kan belastningen på dessa landsting bli så stor att de inte kan möta den ökade efterfrågan. Detta medför en risk att det uppstår privata kliniker som enbart erbjuder aborter. Om dessa styrs av vinstsyfte snarare än baserar verksamheten på en etisk grundsyn på aborter som en nödfallslösning som helst bör undvikas, är det stor fara att abort rekommenderas snarare än förebyggs. Detta är ingen önskvärd utveckling.

Ytterligare en aspekt som bör beaktas är respekten för andra länders lagstiftning. I vilken mån undergräver man andra länders lagstiftning om man här tillåter det som är förbjudet där?

_________________________________________________

Biopolitik (Motion 2004/05:So641)

Förslag till riksdagsbeslut, (bl a):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundlagsfästa rätten till liv.

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om "informerat samtycke" i samband med abort.

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om abortförebyggande åtgärder.

11. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödsamtal skall erbjudas efter en abort.

Utdrag ur kap 4.1 Människosyn och grundläggande värden

En särställning bland de grundläggande etiska principerna har människovärdes­principen. Människan är ett mål i sig. Ingen annan människa får äga henne eller på ett kränkande sätt använda henne som ett medel. Denna människosyn brukar beskrivas som att människan är en person, vilket innebär att varje människa är en unik och oersättlig individ och har samma absoluta och okränkbara värde oavsett kön, ålder, social position, etnisk och religiös tillhörighet eller sexuell identitet.

Kap 5 Grundlagsfäst rätten till liv

Den svenska regeringsformen 1 kap. 2 § innehåller en rad målsättningsstadganden vilkas innebörd inte kan tas till utgångspunkt för rättsliga krav gentemot det allmänna. Det gäller t.ex. skrivningen om rätten till arbete. Detta faktum har dock inte hindrat grundlagstiftaren från att införa dessa stadganden.

Målsättningsstadgandena är till sin karaktär inte rättsligt bindande föreskrifter utan anger mål för den samhälleliga verksamheten. Som sådana kan de ha eller få politisk betydelse och effekterna av stadgandena kan bli föremål för politisk kontroll. Det väsentliga med dessa portalskrivningar är att ålägga det allmänna att positivt verka för att den ifrågavarande rättigheten skyddas och främjas.

Stadgandena är alltså utformade som en värdeorientering. Denna värdeorientering, regeringsformens människosyn, har alltså inga direkta rättsliga effekter, men anger den ram som utgör grunden för samhällsbildningen. På så sätt bidrar regeringsformen i etiköverföringen till medborgarna.

Rätten till mänskligt liv är av den karaktären att det borde åligga det allmänna att positivt verka för att denna rättighet skyddas och främjas.

Fri- och rättighetskommittén konstaterade i sitt betänkande SOU 1993:40 att "den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv". Trots detta avvisade kommittén tanken på att införa ett stadgande om detta i den svenska grundlagen. Den viktigaste mänskliga rättigheten ryms alltså, enligt detta synsätt, inte i svensk grundlag.

Kristdemokrater anser att den mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv, bör ingå i regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena. Vi föreslår därför ett tillägg till regeringsformen 1 kap. 2 §. För närvarande har paragrafen följande lydelse: "Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."

Kristdemokraterna föreslår följande tillägg:

"Den offentliga makten skall utövas med respekt för människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet."

Genom en sådan grundlagsändring fastslås människovärdets okränkbarhet som en övergripande värdeorientering för allt samhällsarbete. Som sådan bör den också prägla ramarna och reglerna på det medicinsk-etiska området.

Kap 7 Abort

Kristdemokraterna vill skapa ett samhälle som bejakar barn och vill således ha en etiskt förankrad lagstiftning som tar sin utgångspunkt i att livet är skyddsvärt och att det börjar vid befruktningen. Samhället ska vara en företrädare för det ofödda livet och så långt det är möjligt föra det ofödda barnets talan.

För många kvinnor innebär beskedet om graviditeten ingen glädje utan tvärtom ångest och besvikelse. Det kan finnas många olika skäl till detta, men en ofta återkommande orsak är hur omgivningen, och då speciellt mannen ifråga, reagerar på graviditeten. Idag står kvinnan alltför ofta ensam och får bära allt ansvar själv.

Kristdemokraterna vill understryka att det är viktigt att stödja kvinnan på alla sätt inför hennes beslut om en eventuell abort och respektera hennes val. Det sista och avgörande beslutet om en graviditet ska fullföljas kan endast tas av kvinnan själv.

Kristdemokraterna anser att samhället skall hjälpa och ge stöd - ekonomi, bostadsbrist, arbetslöshet ska inte behöva vara en orsak till abort. Rådgivning, stödsamtal och även vid behov tillfälligt eget boende under tiden det svåra beslutet skall fattas är exempel på stöd som ska erbjudas.

Det måste också finnas en trygg miljö där stöd och råd finns att få efter en abort. I detta sammanhang är det viktigt med en förstärkt tvärvetenskaplig forskning kring situationen före och efter en abort för kvinnan och hennes familj och närmaste anhöriga. I USA har forskningen kring kvinnors hälsa efter abort kommit mycket längre än i Sverige. Denna forskning bekräftar att många kvinnor får olika typer av problem efter en abort, vilket också svenska erfarenheter visar. Resultaten från en intensifierad svensk forskning kunde bli till stor nytta såväl i det abortförebyggande och graviditetsstödjande arbetet som vid stödsamtalen efter en abort.

Redan idag är det obligatoriskt för landstingen att erbjuda stödsamtal inför en eventuell abort. Kristdemokraterna anser att informationen och stödsamtalen bör få en mycket tydligare inriktning än idag. Informationen i anslutning till en abortansökan kan följa ungefär samma rutiner som tillämpas exempelvis vid klinisk prövning av läkemedel. Kristdemokraterna föreslår att den som söker abort vid ansökningstillfället ska få skriftlig information om vad en abort innebär. Den bör tydligt men varsamt lyfta fram det etiska dilemmat och tala om vilka grundvärderingar samhället står för när det gäller att skydda liv. Den som lämnar information kan, om den abortsökande såönskar, använda redan detta tillfälle till samtal. På ett naturligt sätt kan då också alternativ till abort aktualiseras i informationen.

Informationen ska ha en inriktning som stämmer med Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin. Det innebär att "en person i förväg ska ha fått information som är anpassad till behandlingens ändamål och natur och redogör för dess konsekvenser och risker".

Den abortsökande ombeds att i lugn och ro ta del av informationen och sedan återkomma för att samtala om eventuella frågor och problem samt - i de fall hon beslutar sig för abort - bekräfta att hon lämnar "fritt och informerat samtycke" till aborten. Vid det tillfället blir det alltså naturligt att ha ett samtal med kvinnan. Man kan då få bekräftat att den abortsökande tagit del av det viktigaste i information, till exempel den nämnda konventionens krav på att "den berörda personen har frihet att när som helst återta sitt samtycke". Mötet kan på så sätt få karaktären av ett andra stödsamtal. Informationsmaterialet ska också innehålla erbjudande om fortsatta stödsamtal.

Det måste i detta sammanhang framhållas som helt naturligt att mannen, utom när speciella omständigheter gör det olämpligt, tar sin del av ansvaret, tar del av informationen, är med i stödsamtalen, samtalar om beslutet och så vidare.

Kristdemokraterna vill också föreslå att mötet vid ansökan om abort och följande stödsamtal på sikt endast ska få genomföras av personer som fått en vidareutbildning i etisk rådgivning eller som har annan lämplig erfarenhet och kompetens. Grundkraven på rådgivarna bör fastställas av Socialstyrelsen. Verksamheten ska finansieras av offentliga medel till en viss grundnivå. Olika frivilligorganisationer kan sedan bygga på med egna medel.

7.1 En vidare syn på abortförebyggande åtgärder

Politiken på alla nivåer måste inriktas på att skapa ett barnvänligt samhälle. Situationen för familjer och föräldrar måste bli sådan att stark oro inför de materiella villkoren kan undvikas om man får barn. Förstärkta insatser till stöd för barn med särskilda behov kan också påverka viljan att fullfölja en graviditet. En blivande förälder, som exempelvis fått veta att det väntade barnet kan lida av ett handikapp, kan få större mod att fullfölja graviditeten om stat och kommun verkligen visar att handikappade tillerkänns samma värde och möjligheter som övriga medborgare.

Familje- och preventivmedelsrådgivningen ska vara väl utbyggd och lättillgänglig i hela landet. Det måste enligt vår uppfattning finnas ungdomsmottagningar i varje kommun. Också i ungdomsmottagningarnas verksamhet ska framgå att samhället inte ställer sig neutralt till det spirande livet. Preventivmedelsrådgivningen bör omfatta ett brett spektrum av metoder, och preventivmedel ska finnas lätt tillgängliga.

Kristdemokraterna anser att mätbara mål för de graviditetsstödjande åtgärderna bör kunna sättas upp. Ett rimligt första mål kan vara att antalet aborter fram till år 2010 ska minska med 10 procent per år med hjälp av förebyggande insatser.

________________________________________________

Biopolitik (Motion 2003/04:So636)

Förslag till beslut, (bl a):

- Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att grundlagsfästa rätten till liv.

- Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om “informerat samtycke” i samband med abort.

- Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om att stödsamtal skall erbjudas efter en abort.

Ur Kap 3.2 Grundlagsfäst rätten till liv

Den svenska regeringsformen 1 kap. 2 § innehåller en rad målsättningsstadganden vars innebörd inte kan tas till utgångspunkt för rättsliga krav gentemot det allmänna. Det gäller t ex skrivningen om rätten till arbete. Detta faktum har dock inte hindrat grundlagstiftaren från att införa dessa stadganden.

Målsättningsstadgandena är till sin karaktär inte rättsligt bindande föreskrifter utan anger mål för den samhälleliga verksamheten. Som sådana kan de ha eller få politisk betydelse och effekterna av stadgandena kan bli föremål för politisk kontroll. Det väsentliga med dessa portalskrivningar är att ålägga det allmänna att positivt verka för att den ifrågavarande rättigheten skyddas och främjas.

Stadgandena är alltså utformade som en värdeorientering. Denna värdeorientering, regeringsformens människosyn, har alltså inga direkta rättsliga effekter, men anger den ram som utgör grunden för samhällsbildningen. På så sätt bidrar regeringsformen i etiköverföringen till medborgarna.

Rätten till mänskligt liv är av den karaktären att det borde åligga det allmänna att positivt verka för att denna rättighet skyddas och främjas.

Fri- och rättighetskommittén konstaterade i sitt betänkande SOU 1993:40 att ”den mest grundläggande av de mänskliga rättigheterna är rätten till liv”. Trots detta avvisade kommittén tanken på att införa ett stadgande om detta i den svenska grundlagen. Den viktigaste mänskliga rättigheten ryms alltså, enligt detta synsätt, inte i en svensk grundlag.

Kristdemokrater anser att den mest grundläggande mänskliga rättigheten, rätten till liv, bör ingå i regeringsformens värdeorientering i målsättningsstadgandena. Vi föreslår därför ett tillägg till 1 kap. 2 § regeringsformen. För närvarande har paragrafen följande lydelse:

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”

Kristdemokraterna föreslår följande tillägg:

”Den offentliga makten skall utövas med respekt för människovärdets okränkbarhet, alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.”

Genom en sådan grundlagsändring fastslås människovärdets okränkbarhet som en övergripande värdeorientering för allt samhällsarbete. Som sådan bör den också prägla ramarna och reglerna på det medicinsk-etiska området.

Kap 5. Abort

Kristdemokraterna vill skapa ett samhälle som bejakar barn och vill således ha en etiskt förankrad lagstiftning som tar sin utgångspunkt i att livet är skyddsvärt och att det börjar vid befruktningen. Samhället skall vara en företrädare för det ofödda livet och så långt det är möjligt föra det ofödda barnets talan.

Kristdemokraterna vill understryka att det är viktigt att stödja kvinnan på alla sätt inför hennes beslut och respektera hennes val. Det sista och avgörande beslutet om en graviditet skall fullföljas kan endast tas av kvinnan själv.

För många kvinnor innebär beskedet om graviditeten ingen glädje utan tvärtom ångest och besvikelse. Det kan finnas många olika skäl till en sådan negativ inställning, men en ofta återkommande orsak är hur omgivningen, och då speciellt mannen ifråga, reagerar på graviditeten. Idag står kvinnan alltför ofta ensam och får bära allt ansvar själv. Kristdemokraterna anser att samhället skall hjälpa och ge stöd – ekonomiskt, bostadsmässigt, arbetsmässigt och moraliskt för att underlätta för kvinnan att föda barnet. Det innebär även att erbjuda rådgivning, stödsamtal och även vid behov ordna ett eget boende under den tiden detta svåra beslut skall fattas.

Det måste också finnas en trygg miljö där stöd och råd finns att få efter en abort. I detta sammanhang är det viktigt med en förstärkt tvärvetenskaplig forskning kring situationen före och efter en abort för kvinnan och hennes familj och närmaste anhöriga. I USA har forskningen kring kvinnors hälsa efter abort kommit mycket längre än i Sverige. Denna forskning bekräftar att många kvinnor får olika typer av problem efter en abort, vilket också svenska erfarenheter visar. Resultaten från en intensifierad svensk forskning kunde bli till stor nytta såväl i det abortförebyggande och graviditetsstödjande arbetet som vid stödsamtalen efter en abort.

Redan idag är det obligatoriskt för landstingen att erbjuda stödsamtal inför en eventuell abort. Kristdemokraterna anser att informationen och stödsamtalen bör få en mycket tydligare inriktning än idag. Informationen i anslutning till en abortansökan kan följa ungefär samma rutiner som tillämpas exempelvis vid klinisk prövning av läkemedel. Kristdemokraterna föreslår att den som söker abort vid ansökningstillfället ska få en skriftlig information. Den bör tydligt men varsamt lyfta fram det etiska dilemmat och tala om vilka grundvärderingar samhället står för när det gäller människovärdet. Den som lämnar ut information kan, om det finner sig naturligt, använda redan detta tillfälle till samtal. På ett naturligt sätt kan då alternativ till abort aktualiseras i informationen.

Informationen ska ha en inriktning som stämmer med Europarådets konvention om mänskliga rättigheter och biomedicin. Det innebär att ”en person i förväg ska ha fått information som är anpassad till behandlingens ändamål och natur och redogör för dess konsekvenser och risker”.

Den abortsökande ombeds att i lugn och ro ta del av informationen och sedan återkomma för att samtala om eventuella frågor och problem samt – i de fall hon beslutar sig för abort – bekräfta att hon lämnar ”fritt och informerat samtycke” till aborten. Vid det tillfället blir det alltså naturligt att ha ett samtal med kvinnan. Man kan då få bekräftat att den abortsökande tagit del av det viktigaste i informationen, till exempel den nämnda konventionens krav på att ”den berörda personen har frihet att när som helst återta sitt samtycke”. Mötet vid överlämnande av ansökan kan på så sätt få karaktären av ett andra stödsamtal. Informationsmaterialet ska också innehålla erbjudande om fortsatta stödsamtal.

Det måste i detta sammanhang framhållas som helt naturligt att mannen, utom när speciella omständigheter gör det olämpligt, tar sin del av ansvaret, tar del av informationen, är med i stödsamtalen, samtalar om beslutet och så vidare.

Kristdemokraterna vill också föreslå att mötet vid ansökan om abort och följande stödsamtal på sikt endast ska få genomföras av personer som fått en vidareutbildning i etisk rådgivning eller som har annan lämplig erfarenhet och kompetens. Grundkraven på rådgivarna bör fastställas av Socialstyrelsen. Verksamheten ska finansieras av offentliga medel till en viss grundnivå. Olika frivilligorganisationer kan sedan bygga på med egna medel.

Kap 5.1 En vidare syn på abortförebyggande åtgärder

Politiken på alla nivåer måste inriktas på att skapa ett barnvänligt samhälle. Situationen för familjer och föräldrar måste bli sådana att människor inte känner stark oro inför de materiella villkoren. Förstärkta insatser till stöd för alla barn med särskilda behov kan påverka viljan att ”skaffa barn”. En blivande förälder, som exempelvis fått veta att det väntade barnet kan lida av ett handikapp, kan få större mod att fullfölja graviditeten om stat och kommun verkligen visar att handikappade tillerkänns samma värde och möjligheter som övriga medborgare.

Familje- och preventivmedelsrådgivningen ska vara väl utbyggd och lättillgänglig i hela landet. Det måste enligt vår uppfattning finnas ungdomsmottagningar i varje kommun. Också i ungdomsmottagningarnas verksamhet ska framgå att samhället inte ställer sig neutralt till det spirande livet. Preventivmedelsrådgivningen bör omfatta ett brett spektrum av metoder, även s k naturlig familjeplanering.

Kristdemokraterna anser att mätbara mål för de graviditetsstödjande åtgärderna bör kunna sättas upp. Ett rimligt första mål kunde vara att antalet aborter per år till år 2010 ska minska med 10 procent med hjälp av förebyggande insatser.